Idag har jag gjort ett av mitt livs största misstag. Det var en helt vanlig dag på jobbet. Jag började klockan 8.00 och hade 9 timmar framför mig innan det var dags att fara hem. Eftersom det är första dagen på veckan så hade jag mycket krafter kvar, då jag recharged batterierna under helgen. Helt plötsligt så kommer min "chef" (egentligen produktionsledare) fram och frågar om jag möjligtvis kan tänka mig att jobba extra i helgen. Om jag hade haft några hjärnceller så hade jag ju svarat nej. Om jag hade jobbat en hel arbetsdag så hade jag svarat nej. Men nu hade jag inte det, så mitt svar blev ja, jag ställer upp och vips så har jag ett helgpass att dras med.
Det är inte det att jag hatar mitt jobb, men helgerna är ju mina vilodagar. De är heliga. De är dagarna då jag ligger i sängen med min pojkvän till 12.30, varav två av timmarna ägnas åt oaktivt läsande medan han sover och resten åt mys. Och nu så ska jag jobba?
Det kanske ska nämnas att min Kille med stort K stiger upp före fem varje vardagsmorgon, så det blir inte så mycket mys då inte.
På plussidan finns dock att det nästan aldrig är något att göra på helgerna, så jag kan sitta och läsa på jobbet när det blir lugnt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar