Jag har bara kommit 170 sidor in i "A Clash of Kings", men jag önskar att jag ska hitta mer lästid snart, för boken är precis så bra som jag trodde att den skulle vara. Jag gillar verkligen hur George R.R. Martin plötsligt får alla kungaaspiranter och sidor att se dåliga ut. Alla presenterade sidor har personer jag inte känner särskilt mycket för och personer jag faktiskt gillar. Ta till exempel Tyrion Lannister - den enda någorlunda normala Lannistern i hela boken. Jag skulle nästan, men bara nästan, kunna se en lannisterisk triumf bara på grund av honom. Hans bror har även förgyllt boken med sin frånvaro - i alla fall så långt som jag har kommit. För er som har glömt så har jag satt upp Jaime Lannister på min fiktiva death list.
En annan sak jag gillar är likheterna mellan de två "kungamödrarnas" situation har förändrats sedan sonen blivit krönt. Spoiler: Både Catelyn och Cersei bemöts ju mycket sämre och med mindre respekt av sina söner nu och jag tycker mig skåda en liknande ignorans och självsäkerhet hos båda pojkarna - om man nu bortser från det faktum att Jeoffrey mest verkar vara en blodtörstig psykopat (resultatet av alldeles, alldeles för nära inavel) och Robb är mer... normal och level-headed.
Ååh! När jag läser det du skriver om Clash så önskar jag att jag kunde radera alla böcker från min hjärna och läsa om dom! Minns hur härligt det var!!! Storm of Swords e min favvo!!
SvaraRaderaHälsar
Ninni som upptäckt din blogg genom Sara B´s!
Det brukar ju vara så :) Varenda gång jag blir klar med en serie, vare sig det är en bok- eller tv-serie, så önskar jag alltid att jag kunde radera allting och se dem med nya ögon igen. För det är något speciellt med att läsa en bok/se en serie första gången när man inte vet vad som kommer att hända :)
SvaraRaderaA Storm of Swords har jag ju att se fram emot :D