Jag tänkte skriva det här inlägget redan i måndagskväll, men det kom en massa saker mellan mig och tangentbordet. Först och främst en kärlekskrank pojkvän - och en lika gossugen flickvän - som inte ännu vet att jag bloggar. Sedan sömn (åh, tänk hur mycket tid man skulle ha om sömn inte behövdes!) och jobb... och Grey's Anatomy. Samt motion.
Varför är inte programmen nu som de var när jag var liten? Det var bättre förr, i alla fall i underhållning-för-hela-familjen-tv-branschen. De där programmen som går på fredagar och lördagar på fyran.
Vad har vi nu? Vi har Idol, där man ska ringa in och rösta annars åker ens favorit ut. Vi har Let's Dance, samma upplägg. Vi har Stjärnor på Is, ännu ett liknande upplägg. Vi har Dansfeber - som jag fortfarande inte har riktigt förstått vad det rör sig om. Vi har Kändisdjungeln, Körslaget och en miljon andra liknande program där huvudmålet verkar vara att tvpubliken ska smsa eller ringa in pengar till Tv4.
Vad hade vi då? Vi hade På rymmen, som engagerade människor runt om i Sverige. Kommer fortfarande ihåg - dock blurrigt - när Heavy och Hjalle (tror jag det var) blev hittade och deras jagare nästintill fick slå sig fram genom folkmassan för att ta sig dit. Jag minns Gladiatorerna, där våld, klyscher ocn one-liners blandades och INGEN behövde ringa in och rösta. Jag minns Fångarna på fortet, denna kultunderhållning.
När Fångarna på fortet började att gå i måndags så var jag plötsligt fem år igen och plötsligt så existerade endast Fångarna på fortet och inget annat fick störa. Min lillasyster och pojkvän poppade popcorn - en minut innan programmet började - och jag vägrade ståndaktigt att kliva upp ur soffan och hjälpa till, trots att de inte fattade hur pop-ern fungerar. (Försvar: Jag sa att jag skulle fixa det i pausen, inte under Fortet!).
Jag blev helt till mig när gamla favoriter så som ormgropen dök upp, men var väldigt besviken på den nya Fader Fouras. Det kändes bara så fel. Det ska inte vara en färgglad excentrisk man som ska stå i tornet utan en kakifärgad, excentrisk man. Fader Fouras var mysigare.
Helt rätt lag har vunnit hittills. Fortets Mästare verkar vara skräddarsydda för att vinna tävlingen. Det finns väl ingen styrkegren som Magnus Samuelsson inte klarar av? På smidighets/styrke/snabbhetscellerna så har de ju dessutom både Marie Svan, han-från-Arvingarna-som-jag-var-kär-i-när-jag-var-sex-år-gammal samt Elektra.
Jag har svårt för både Sibel, Rabih och (ibland även) Kevin i Idol-laget, så jag höll på Let's Dance-igår, trots att de borde ha fattat från början att ordet absolut inte kunde ha blivit Fiske. Någon hört talas om Flugafiske?
(På tal om Elektra: Undra hur det är att ha henne som tandsköterska? Jag har alltid sett tandläkare som ett litet sadistiskt yrke och under Gladiatorernas storhetstid så kan det ju inte varit bekvämt att sitta där i stolen och ha "elaka" Elektra rotandes i ens mun - trots att hon hade på sig vita/blå sjukvårdskläder istället för guldig latex)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar