Förlåt så mycket Sugar, det är inte dig det är fel på - det är mig. Jag trivdes verkligen i ditt sällskap, ditt mer än vissa andra karaktärers, och i mångt och mycket så var det en hiskeligt trevlig bok. Dock så är den väldigt tjock, riktig tegelstensvarning, och nu när jag sitter och läser i min übertegelsten till cellbiologibok så vill jag ha något lite lättare att läsa - något som jag verkligen känner att jag tar mig fram i, något som inte känns oöverkomligt. Särskilt inte som min lästid är så pass begränsad nu.
Så förlåt Sugar för att "The Crimson Petal and the White" får ligga på sängbordet och samla damm ett tag, medan en ny skönhet får underhålla mig. Jag kommer att återvända - om inte annat till "påsklovet". Det lovar jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar